Mälardalen

(utom Stockholm)

Uppland

E4 tråkig för den som vill se sig omkring, perfekt som transportsträcka. Motorväg genom hela landskapet.

E18 liksom E4 hela avsnittet. Bra vägval till/från norra Stockholm.

Rv55 är ett bra alternativ förbi Stockholm om du kör E4. Mot norr tar du av vid Norrköping och mot söder tar du av vid Uppsala. Vägen är stundtals krokig och smal men du får se ett stycke svenskt jordbrukslandskap uppblandat med några bruksorter.

Rv76 en kort riksväg mellan Älvkarleby i norr och Norrtälje i söder. Utmärkt för den som vill nå Roslagen och Stockholms norra skärgård. Flera besöksvärda Sankt Hans-objekt.

Västmanland

E18 tråkig för den som vill se sig omkring, perfekt som transportsträcka. Motorväg genom hela landskapet.

Rv56, mellan Katrineholm och Gävle via Kunsör- Västerås - Gysinge uppvisar ett bra tvärsnitt av svensk brukskultur. Kalkbruk vid Hjälmaren, Silvergruva i Sala och Bruksamhälle i Gysinge. I huvudsak 1-1 väg hela sträckan.

Rv66 är en bra väg om du kommer från SO och skall upp till Dalafjällen. Dess ena ändpunkt är Västerås och via Fagersta - Ludvika - Malung kommer du till Sälen. Större delen av vägen är 1-1 väg. Du passerar flera viktiga Bergslagsorter på vägen.

Rv68 nuddar på sin väg från Örebro till Gävle genom landskapets NV hörn,

Rv70 Dalarnaleden; stäcker sig mot NV via Borlänge – Rättvik – Mora till Norge och Röros.

Närke

E18 bedrövligt hårt trafikerad mot V. Särskilt på avsnittet fram till Karlskoga. Utgör huvudförbindelse Stockholm – Oslo.

E20 sydligaste delen 2-1 väg därefter motorväg. Tät trafik, framför allt genom Örebro och fram till Arboga.

Rv50 2-1 väg från Askersund till sammanvägningen med E20. Efter delningen N Örebro 2-1 väg till Noraavfarten därefter vältrafikerad 1-1 väg fram till Dalarna. Rv50 – RV40 anses av en del som snabbaste förbindelse mellan Örebro och Göteborg, trots att det blir minst 40 km längre väg, jämfört med E20. E18, E20 och Rv50 delar sträckning ca 8 km genom Örebro.

Rv51 är en mycket typisk metropolförbindelse. Örebro i ena ändan och Norrköping i den andra. Vältrafikerad men ändå en smidig länk från sydostsverige till Värmland och mellersta Norge.

Rv52 är liksom Rv51 en metropolförbindelse. Örebro är ena ändpunkten, Nyköping den andra med Katrineholm ungefär halvvägs.

Rv68 en perfekt tvärförbindelse från västsverige till Norrlandskusten. Visserligen 1-1 väg större delen men inte särskilt mycket trafik. Lindesberg, Fagersta och Avesta är väl värda en längre paus.

Sörmland

E4 tråkig för den som vill se sig omkring, perfekt som transportsträcka. Motorväg genom hela landskapet.

E20 liksom E4 perfekt som transportsträcka. Motorväg genom hela landskapet.

Rv52 passerar på sin stäckning genom landskapet genom gammal eller till och med mycket gammal kulturbyggd. Nuddar bland annat de vatten som ingår i Sörmlands kanotleder. Idag är kanotlederna i huvudsak fina för friluftsfolket men var förr del av de viktiga sjöväga kontaktvägarna.

Rv53 Förbinder Eskilstuna med Nyköping. Passerar Sparreholm där ett av de kanotcentra som finns i landskapet är beläget.

Rv55 är en N-S/S-N förbindelse som E4 resenärer kan ta för att slippa Stockholm. Passerar Katrineholm som är en knutpunkt för flera av landskapets länsvägar.

Rv56 är en av Lv i Katrineholm. Går mot norr över Hjälmaren fram till Arboga där den ansluter till E20 och E18

Rv57 förbinder två av Sörmlands Scania-orter, Katrineholm och Södertälje. Är stundtals både smal och kurvig efterson den ofta följer de låga rullstensåsarna som förekommer mycket, framförallt i östra Sörmland

Norrlandskusten

E4

E4 utgör kustväg genom hela landsdelen. Flera avsnitt, av varierande längd, är motorväg. 2–1 väg på många övriga sträckor och vanlig 2-filig väg, oftast utan belagd vägren, resterande delar. Den täta godstrafiken gör att det stundtals blir låg snittfart. Över inloppet till Sundsvall leds E4 på en högbro som, tillsammans med en bro på Rv50 i Motala, är avgiftsbelagd med en Infrastrukturavgift.

Den nordliga halvan av vägen går utefter Höga Kusten. Detta märks inte minst på att många av de större orterna har en blygsam innerhamn och en betydligt större hamn några km närmare havet.

Haparanda utgör norra ändpunkten av E4, drygt 1500 km från Helsingborg. Där utgör en rondell sista biten av E4. Kör du fel, då hamnar du efter ca 10 m i Finland.

Från Söderhamn och mot söder är E4 motorväg ända till mellersta Småland, ca 600 km. Den längsta sammanhängande motorvägssträckan i Sverige.

Den sydligare halvan av sträckan utefter Norrlandskusten domineras av den svenska delen av Taigan, barrskogsbältet som sträcker sig från Atlanten till Stilla Havet. Tack vare Taigan är träindustri i alla dess former ett markant inslag de första 6–700 km. Här och var finns det även kemisk industri. Längst i norr är det i huvudsak metallindustri som dominerar.

Sundsvall bär tydliga tecken på trädominansen; här finns träpatronernas palats. 20–25 km söder om Sundsvall ligger Baggböle som gett oss ett ord för lurendrejeri. En av träpatronerna lurade till sig en stor mängd skog. En av orsakerna till Sundsvallskravallerna på 1880-talet var att träpatronerna stal de statliga medel som var avsedda att ge träindustrins anställda bättre förhållanden. Ådalsskotten på 1930-talet hade också sitt ursprung ur de dåliga sociala förhållandena inom träindustrin. Ådalen ligger mellan Kramfors och Högakustenbron. En minnesplats finns i Lunde.

Genom Ångermanland går inte E4 vid kusten hela vägen. Höga kusten, med i första hand Nordingrå kommun, gör att mellandelen av E4 blir mer inlandsväg. Ute i havsbandet ligger Barsta och Barstahamn, med en liten fin camping alldeles vid vattnet.

En del av E4, knappt 2 km, utgörs av Högakustenbron med tillfarter. Absolut värt att stanna på pausplatsen norr om bron. Den ger en fantastisk utsikt över bron och Ångermanälvens mynningsdelta.

E4 går rakt igenom Örnsköldsvik som är en utmärkt ort för en längre eller kortare paus. Stadens läge på de branta sluttningarna ger den ett kompakt centrum. Vid Bottenhavet, ca 20 km mot SO ligger en fin campingplats.

Tvärvägarna

(från norr till syd)

Rv99 går utmed Torne älv med utsikt in i Finland och är vår nordligaste riksväg.

Rv98 är en av våra kortaste riksvägar. Dess knappa 50 km kopplar ihop Rv99 med E10 från Övertorneå till Överkalix

E10 är kopplingen mellan Bottenviken och Atlanten. Följer första tredjedelen i stort sett Kalixälven.

Rv97 följer Luleälven till fjällgränserna i Jokkmokk.

Rv94 förbinder Luleå med centrala Lappland och Arvidsjaur den har sin västra ändpunkt i Bodö

E12, kallad Blå Vägen, går från Umeå mot väster via Lycksele till Lappland och Mo-i-Rana i Norge. Åt andra hållet går färja från Holmsund till Vasa i Finland. Färjan korsar Norra Kvarken på ca fyra timmar.

Rv95 förbinder Skellefteå med Norrlandsbanan, fd Norra Stambanan, i Jörn och fortsätter sedan till Arvidsjaur. På vägen passeras Boliden, där den gamla linbanan som transporterade råmalm, numera är en populär turistfälla. Boliden är också en av våra större gruvorter även om dagbrottet numera inte längre är i drift.

Rv92, från Vännäs, går genom Taigan fram till Dorotea.

Rv90, från kusten till Vilhelmina, passerar ca 15 km efter avfarten från E4, den gamla bron över Ångermanälven där E4 förr passerade. Bron, från 30-talet, innebar ett dåtida byggnadsgenombrott med sina långa brospann.

Rv87 har ett kort avsnitt inom Ångermanland, de sista 40 km, av sträckan från Östersund till Sollefteå, där många svenska pojkar blivit män genom åren.

E14 har sin svenska ändpunkt i Sundsvall. Drygt fem timmars resa, via Östersund, från Trondheim. Följer, en bit väster om Sundsvall, Ljungan upp till Ånge.

Rv85 tar en nordligare väg ur Sundsvall, upp till Indalsälvens dalgång och Bispgården. Rv85 är nästan dubbelt så lång som Rv98, knappt 90 km.

Rv50 har fått en längre sträckning än den ursprungligen hade. I den satsning/sanering av de svenska vägnumren som pågår är Rv50 en av de längre riksvägarna. Dess ena ändpunkt är Söderhamn. Via Bollnäs – Falun – Örebro går den numera till Jönköping. På så vis kan Rv50 utgöra basen för en hel semesterresa.

Rv83 viker av från E4 vid Tönnebro (en bra rastplats) och leder via Ljusdal till Ånge

Rv84 tar oss från Hudiksvall via Ljusdal till Sveg - Funäsdalen och Norge (Röros)

E16 är en av våra nyare E-vägar. Från Gävle går den till Falun och Borlänge, därefter via Malung till Torsby och gränsen mot Norge. I Norge fortsätter den via Kongsvinger och Valdres till Bergen.

Rv56 är en av två bra tvärförbindelser Västsverige – Norrland. Från E18 i Västerås leder den rakt upp till Gävle. På andra sidan Västerås fortsätter den via Eskilstuna – Katrineholm ner till Norrköping.

Rv68 är den andra tvärförbindelsen. Den går från E20 i Örebro via Lindesberg, Fagersta och Avesta till Gävle.

Oj vad mycket man kan göra och se under en vecka med bil. Utan jäkt kan i stort sett en del av Götaland eller Svealand utgöra utgångspunkt för en sådan resa. Älmhult eller Idre har båda massor att erbjuda. Med mitt vanliga utgångsläge, Göteborg, innebär detta att du når upp till Härnösand vid ostkusten, Sveg i Härjedalen eller hela Götaland. Konsekvensen är att du kan tillbringa fem hela dagar på Öland eller i Sälen. Du kan också välja att ha en bas i Rättvik (Sidorna om Dalarna!) och hinna se en hel del av Dalarnas hjärta.

I de flesta av mina förslag utgör första och sista dagen transportdagar. Köretapperna omfattar mellan 250 och 700 km dvs upp till 8 timmars fridfull körning. Sätt farthållaren på hastighetsbegränsningen -10%. Då behöver du inte stressas av trafik som du ”måste” köra om. Men du ska nog titta mycket i backspegeln och underlätta för de jagade att köra om dig.

I mina förslag utgår jag från att resan görs med husbil, men det fungerar minst lika bra med bil/hotell eller bil/husvagn. Enbart cykel är däremot tveksamt.

I det följande har jag lagt upp det så att du i huvudsak följer en av de större vägarna och gör avstickare till det som kan vara värt att besöka. Ett viktigt vägmärke i dessa sammanhang är Sankt Hans Korset.

Där har någon fastställt att det finns ett objekt värt din tid. Missa inte de omvägarna!

Grundtanken är att vägen hem så småningom bara går på stora vägar, E4, E20 eller E45. Hemresan från Sveriges geografiska Mellansverige, ungefär Östersund – Härnösand, tar då runt 12 – 15 timmar eller 1½ resdag.

Vi börjar med E45. Den kan ta dig ända till Sveg, men det är inte den bästa för just den transporten. Den kommer lite längre fram!

Det vi siktar på är Dalsland. I trakten av Bengtsfors (E45 – Lv 166 – Lv 177) är det fint och praktiskt med bas för resor i Dalsland. Här finns hotell, campingplatser och fina ställplatser. Tänk bara på att på de flesta ställplatser, där Allemansrätten råder, får du bara vara i 24 timmar. Sen måste du välja en annan ställplats.Fricamp Dalsland

Med Bengtsfors som ditt centrum gör du dagsutflykter till Håverud (ca 40 km), Dals-Ed (30 km) och Åmål (30 km). En dag är fint att använda till en dressintur till Gustavsfors. Runt 15 km enkel väg. I Gustavsfors finns bruksmiljö, slussar och lite annat smått och gott.

Självklart är Bengtsfors i sig värt en heldag. Här finns slussar, kraftstation, halmmuseum, våffelcafé och ett litet köpcentrum. Är du sugen på en simtur så finns Lelångens södra ändpunkt här. Efter ungefär 40 km simtur mot norr är du i Lennartsfors, ytterligare en hållpunkt på Dalslands kanal.

Dalslands kanal sammanbinder ett (flera?) sjösystem med en sammanlagd färdväg på över 250 km. Den grävda kanalen är ungefär 12–13 km. Om vi säger att kanalen börjar i Köpmannebro, vid Vänern, så kan du komma till Töcksfors eller Dals-Ed. Du kan också nå Årjäng, eller via Stora Lee både Nössemark och in i Norge. Via de norska kanalerna kan du sedan komma ut till Skagerack vid Halden. Fast denna rutt är olämplig med bil…

Nästa delmål på E45 kan sättas till Sunne eller Torsby. De ligger båda centralt i Värmland och kan vara bra bas för dagsutflykter. Från Frykensjöarna och mot den norska gränsen finns mycket som påminner om de finnar som, med början av Gustaf Wasa, togs hit (inbjöds?) för att odla upp det värmländska skogslandskapet. Vid Rottneros finns Stamfrändemonumentet. Det uppfördes som en symbol för den finska invandringen till Värmland och för den värmländska utvandringen till USA.

På andra sidan Frykensjön, och lite mot söder ligger Mårbacka ett besöksmål som påminner om en av våra största författare.

Från Sunne eller Torsby är det ungefär 30 km till Klarälvsdalen. Här finns besöksmål som Ekshärad, Stöllet och Branäs. Här kan man åka flotte på Klarälven. Det finns både färdiga flottar och flottar du själv får bygga. Flottfärden kan innehålla övernattning ombord. Är en riktigt kul grej även för en familj med barn. Självklart är Klarälven badbar och fiskrik, men se upp för Korvsjöar!

Fortsatt resa på E45 ger Malung och Mora som resmål. Endera kan utgöra bas för längre stopp.

Malung var förr ett centrum för garveriverksamhet. Det finns inte många garverier kvar men skinnhandel av alla format och former gör att ett besök här kan bli en nästan livsupplevelse. Kan man verkligen göra så mycket av en ko?

I Malung går E45 över Västerdalälven. Uppstöms älven, utefter Rv66 ligger metropoler som Lima och Sälen. Kör ni till Limedsforsen (4–5 km före Lima) och tar bron över till Årnäs så finner ni en mindre väg (nr 1045) rakt mot väster och upp i skogarna. Höjdskillnad från älven kan vara runt 300 m. Efter ungefär 25–30 km kommer ni till en sjö som heter Tisjön. Ni är då ungefär mitt emellan Klarälvens och Västerdalälvens dalgångar. Här uppe är det TYST. En varm sommardag hörs bara surr från bin och flugor. Blåser det lite så hörs inte de heller. Vägen blir bomväg lite längre fram, lämpligt att vända där. Bomvägen är visserligen tillåtet att köra på men vet du säkert att bommen i andra ändan är öppen? Är den inte det så kanske någon har hunnit låsen den bom du kört förbi, då kommer du inte ut! Det finns några ställen där husbilen kan vila en natt eller så. Men har ni husvagn så rekommenderar jag att den kopplas av nere i Limedsforsen, såvida du inte är riktigt duktig på att baxa och vända förstås. Då föreligger inga hinder!

Väljer ni att fortsätta till Mora så hänvisar jag till sidorna om Dalarna. Inom en timma från Mora finns Rättvik, Leksand, Älvdalen, Orsa och några fler av besöksvärda orter i denna del av Europa.

E45 till Sveg, det tar ungefär 1½ timma att köra från Mora till Sveg. Då är vi drygt 700 km från Göteborg och vid den yttre gränsen för enveckasresan. En hel resdag med mycket körning gör Sveg till ett perfekt slutmål och bas för dagsturer i Härjedalen.

Campingplatsen kan knappast ligga bättre, gångavstånd till bad i Ljusnan, affärer och Hembygdsgården och friluftsmuseet Gammelgården. Bibliotek och träningslokaler ligger granne med campingen.

Sveg är centralort i Härjedalens kommun. Inom kommunen kan ni besöka samebyar, kalfjäll, fiskevatten, kulturgårdar, krigsminnen och, såvitt jag vet Sveriges enda, häxminnesmärke.

Haxor

Stenen med minnesmärket ligger till vänster utefter vägen till Lillhärdal och Särna, Lv 504. 8–10 km före Lillhärdal och dåligt skyltat.

E20 är egentligen alltför trafikerad för att vara en trevlig semesterväg, men samtidigt är den en bra förbindelse upp till Bergslagen och västra Mälardalen. Det är också en bra start för resa mot mellersta ostkusten, Gävle och norrut. Östra Dalarna och Hälsingland nås även de bäst med E20 i början.

Den första delen av E20, fram till Örebro, har en hel del alternativ genom Skaraborg. Sväng antingen av vid Vara till Lv 187 eller kör 5 km till och kör av till Rv 47. Ta sedan av mot norr och Lv 187 mot Lidköping.

Är du väl i Lidköping kan du antingen stanna och göra dagsutflykter härifrån eller fortsätta via Mariestad upp mot Kristinehamn, Rv 26, och Filipstad.

Dagsutflykter runt Lidköping är bland annat Kållandsö med Läckö slott och Spiken. Spiken är ett fiskeläge där de säljer rökt Vänernfisk. Gott!

Väljer du i stället att svänga av redan vid Vårgårda och följa Lv 181 till Falköping har du ytterligare alternativ. Eftersom vi är på väg mot norr föreslår jag Rv 46 mot Skövde.

Kanske efter en avstickare på Lv 184 mot Gudhem. Här finns en klosterruin med fantastisk utsikt mot Hornborgasjön och, mot NV och bortom Skara Domkyrkas tvillingtorn, det blåa Kinnekulle, 35 km bort.

I Skövde finns tre bra vägval: Mot norr och E20/Mariestad via Rv 26, mot NNO och Töreboda E20/Hova via Lv 200 eller mot öster och Rv 49 mot Tibro, Karlsborg och Askersund.

De mindre orter som passeras har alla något att visa upp. Det handlar mest om din egen inställning. Vad heter tex kyrkan i Tidan!

Väljer du Rv 50 mot norr i Askersund når du E20 utanför Hallsberg

Därmed är E20 genom Skaraborg sammanbunden i en punkt knappt 30 km söder om Örebro, såvida du inte valt att köra Rv 26 in i Bergslagen.

Från Örebro gör du vägvalen vidare mot Svealand och Norrland.

Välj Rv 50 om du ska till Dalarna, Hälsingland eller ännu längre norrut. Välj E18 om du tänkt dig till Västmanland, Uppland eller Gästrikland. Välj E20 om du tänkt dig till Sörmland eller Stockholm. Fast har du tänkt dig just Stockholm är nog Rv40 - E4 eller tåg bättre alternativ.

För att nå Västmanland från Örebro har du (minst) två bra alternativ, Rv50 mot Lindesberg och sedan Rv 68 mot Skinnskatteberg och Fagersta eller E18 mot Arboga, Köping och Västerås.

Väljer du Rv50 så gör en avstickare till Nora, en av många fina bruksorter i Bergslagen. Nora ligger dessutom väldigt vackert ner mot Norasjön. Strax intill Nora ligger Gyttorp känt bland de flesta jägare.

När du så småningom når Lindesberg så hittar du ännu en av de välbevarade träorterna.

Norr om Lindesberg, utmed Rv50 mot Ludvika reser du rakt igenom Guldsmedshyttan och Storå. I Guldsmedshyttan finns ett fint hyttmuseum. Det visar inte båthytter! Från Storå går den en väg mot öster och Stråssa. Här på bergstoppen finns anfarten till en järngruva vars drift lades ner runt 1990. Zink och Bly bryts fortfarande, men då får man ta sig en bit söderut till Lovisagruvan. Kanske finns visningar under sommaren.

I hela den här delen av landet, finns åtskilliga lämningar efter gruvhantering från förr. Med början i Hagforstrakten, vid Klarälven, eller om du så vill, Charlottenberg vid norska gränsen, i stort sett hela vägen till Östhammar vid Östersjön kan den som har det intresset tillbringa obegränsad tid i aktiva och nedlagda gruvor, se lämningar efter hyttor och idag verksam malmförädling. Träindustri i alla faser från skog till plank eller papper. Här finns alla modeller för att ordna kraft till driften; vattenhjul, stånggångar, turbiner.

Hjul Stanggang2    Masugn Ramen

Tyvärr är det mesta sevärt, så dessa sidor kan inte rymma allt!

Södra delen av Jämtlands län är Härjedalen. Ett kuriosa där att Härjedalen är det landskap vars lägstapunkt är högst i Sverige!. Södra delen av Härjedalen, med bla Sveg och Lillhärdal, får du mer info om på sidorna om enveckas resa.

Vägval södra länet

Vilken väg som är bäst att ta sig hit på kan säker bli föremål för långa utredningar. Från söder finns i huvudsak tre alternativ

  • Rv84 från E4 vid Hudiksvall eller via Rv83 50 km norr om Gävle
  • E45 från Mora/Orsa
  • Lv311 från Särna/Idre

Det går självklart fler vägar hit! Exempelvis från Norge, Röros (No) på Rv84.

Här är första delmålet Funäsdalen. Från Funäsdalen kör du rakt mot norr och Ljungdalen.

Flatruet & Ljungdalen

På gränsen mellan länets båda delar finns vårt högst belägna landsväg

Flatruet

Vägen över Flatruet är inte öppen vintertid. De knappa 50 km, varav ca 20 km är grusväg, ger en fantastisk utiskt av bland annat Helagsfjällen.

I Ljungdalen kör du mot Åsarna. Du följer Lv535 utefter Ljungan. Häruppe är älven stundtals riktigt vattenrik, självklart på vårsidan när fjällens snö smälter, men även under sommaren kan det plötsligt bli mycket vatten. Ett rejält regn uppe i fjällen kan ge resultat här några timmar senare! Något att ha i minnet om du tänker fiska.

Efter ca 1/3 av vägen ligger Flåsjöns kraftstation

Ljungdalen Damm

Eftersom sjön aldrig tycks fyllas så finns här en perfekt ställplats för en natt, antingen som på bilden uppe på dammen, men lika gärna i bildens nederkant, vid sjön.

Boertnan Helags

I Åsarna kommer du ut på E45. Åsarna är säkert inte den största ort du varit i men här finns i alla fall ett utbud av basvaror och möjlighet till nattvila.

Tännforsen

Jämtland är fjäll och vatten! Storsjön är en del av en av våra största älvar; Indalsälven. Älven är i stort sett reglerad i hela dess lopp nedströms Järpen. Men lite högre upp, drygt 15 km NV om Duved finns Tännforsen, ett av Sveriges vattenrikaste vattenfall. Definitivt värt att besöka, såväl sommar som vinter. Fallens höjd kanske inte imponerar, det rör sig om 25 - 30 m, men höjden och flödet tillsammans ger ett visst intryck. Det är några 100-tal meters promenad från parkeringen till fallet. Du hittar enklast hit om du tar E14 från Östersund och kör mot Trondheim. Östersund - Duved tar strax över en timma.

Tannforsen (12)

Det finns även ett stort fall lite längre nedströms Indalsälven, strax ovanför Järpen. Men där faller vattnet i fyra steg på en sträcka av 1,5 km så skådespelet är inte lika spektakulärt. Indalsälven är kraftigt reglaerad, Ebb Indalsaelvenså här såg den ut strax ovan utflödet i Storsjön 2012

Olden

I de här delarna av världen är naturen och det naturen bjuder på en möjlighet till egen upplevelse. Välj tex Lv340 vid Krokom (E14!) och kör den till Tulleråsen sväng där till vänster och fortsätt till Rönnöfors.

Ronnofors

Ta vänster igen upp mot Olden och följ vägen så längt det går. Det tar runt 3 timmar ätt köra dessa ca 150 km. Visserligen är du framme vid en stor kraftverksdamm, men du är även mitt inne i fjällvärlden, en del av fjällvärlden dit få kommer.

Olden (18)

En promenad runt sjön Övre Olden blir över 40 km men då har då också varit i kanten av Offerdalsfjällen! Tystnaden kan störas av vindkraftanläggningarna öster om sjön.

När du kör tillbaka så kör inte ner till Krokom, utan rakt fram vid Rörvattnet och kör Lv 340 hela vägen in i Norge. Skriv Valsjöbyn – Holand (N) – Gäddede i GPS-en så kommer du inte fel. Det kan du egentligen inte komma ändå; vägvalen är för få! Du kommer till Fv (Norsk Fylkesväg) 765 som tar dig till Rv74 (Norskt nummer), sväng höger och du kommer in i Sverige igen och är i Gäddede. Fortfarande Jämtland!

Hotagen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frostviken och Gäddede

I Gäddede blir det ett nytt vägval. Antingen mot norr eller mot sydost. På vintern går det inte att köra längre än till Stora Blåsjön/Ankarede. Vägen mot norr, över Stekenjokk öppnas oftast inte förrän 6 juni och stänger när första snön kommer.Gaeddede Kvarnvattnet Väljer du sommarvägen över Stekenjokk så har du gjort ett riktigt bra val.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under kläckningstiden, egentligen juni-juli, är det stoppförbud utefter hela den del av vägen som går i Jämtlands län. Fågelreservatet är tydligt skyltat. Men så fort ni kört in i Lappland och Västerbotten finns det en del riktigt bra platser att stå på. Men det kommer mer i beskrivningen av Lappland.

Stekenjokk

 

Stora Blåsjön är kraftigt reglerad vilket framförallt under sommaren innebär att det är mer sandstrand än sjö. Lite svårt att komma ner till sjön, men väl där är det en härlig yta för både vuxen och yngre att röra sig på. Tänk bara på att hålla ihop och observera om vattnet stiger. Dels så kan det finns små områden med kvicksand, eller snarare hålor med vatten och sand där bärigheten inte är den bästa, och dels så måste du kanske se till att ta dig tillbaka när vattnet stiger. Den blottlagda sjöbottnen är ju inte helt slät.

Vid stora Blåsjön ligger en samisk samlingsplats, Ankarede, där kan du få en inblick i samisk kultur och, under en helg i juni, midsommarfirande i dagarna tre. Du kan säkert finna mer info!

Om du i Gäddede valde att köra mot sydost så kommer du att följa Faxälven. Vägen går förbi berget Dunderklumpen, som fick stå modell för huvudpersonen i en barnfilm av Bebbe Wolgers, från 1980-talet. Jätten Jorm, i samma film, fick sitt namn från en av sjöarna utefter vägen mot Blåsjön.

De flesta sjöarna här uppe är reglerade, en del så mycket som 20 m en del bara någon eller några meter. En följd av detta har blivit att beståndet av Röding hela tiden minskar. Rödingen behöver den sandbotten som under lektiden alltför ofta är torrlagd! Dessutom har man, för att begränsa erosionen, på många ställen varit tvungen att dölja sanden med stenblock. På många håll hjälper det då inte heller om det fanns tillräckligt med vatten eftersom det inte tillräckligt med sandbotten.

Gaeddede

Östersund

Får ingen särskild beskrivning här. Det finns en held del att finna på annat håll, men missa inte Jamtli!

I Östersund, landskapets (och länets) nav möts och korsas tre större trafikleder; E45 mot NO och SV, E14 mot V och SO, och Rv87 mot Ö.

E45

kallas med all rätt för Inlandsvägen. Långa avsnitt av vägen går genom skogar, men det är ju så Sverige ser ut! Många av orterna utefter vägen är i alla fall värda ett besök! Inom Jämtland hittar du (från Söder) Åsarna, Svenstavik, Brunflo, (Östersund), Lit, Hammerdal, Strömsund och Hoting.

Med sina 1753 km i Sverige är E45 Sveriges längsta väg. E4, som bara går i Sverige, är 1574 km. Enligt vägbeskrivningar tar det drygt 16 timmar att fixa E4 och de 200 km som skiljer E4 och E45 tar enligt samma vägvisare 5 timmar.

E14

förbinder Atlanten och Östersjön! De närmare 450 km tar knappt 6 timmar med bil men flera dygn, kanske mer är en vecka, med båt. Upplevelsen att följa denna väg kan vara blötvinter i Sundsvall, frisk kall vinter i Årefjällen och vårvärme i Trondheim, allt på en dagstur! Jämtlandsdelen av E14, från Bräcke vid Medelpad till gränsen mot Norge är ungefär 2/3 av E14 Sverigesträckning. Storsjön är en del av Indalsälven och längst upp, väster om Storlien rinner vattnet direkt mot Atlanten. Inom Jämtland finns ett pärlband av metropoler, från öster mot väster: Bräcke, Pilgrimstad, Brunflo, (Östersund), Krokom, Mattmar, Järpen, Åre, Duved och Storlien. De flesta av dessa kan tjäna som baser för exkursioner i dess närområde.

Rv87och Döda Fallet

Östersund – Sollefteå. Den följer Indalsälven från Näverede fram till Bispgården där den viker av de sista 50 km mot NO och Sollefteå. Vid Krångede finns ett av våra största vattenkraftverk. De har visning vissa dagar på sommaren. Lite längre nedströms ligger Hammarstrand och Ragunda. Fram till 6 juni 1789 fanns här en stor sjö. Historien om hur den förvann kan du ta del av vid Västerede där Döda Fallet finns.Vildhussen Fallet På spångarna, bryggorna och stigarna är det ganska lätt, även med rullstol och barnvagnar, att få en bild av hur här såg ut förr.

Efter Bispgården går Rv87 mot NO, sväng har i stället mor SO och Rv86. Efter cirka 10 km kommer du till Utanede. Har finns ett sevärt thailändskt tempel. Namnet på grundaren går att uttala!

Utanede (2)

Med detta slutar Jämtlandsidan. Det finns, som väl är, ingen möjlighet att beskriva allt. Kör gärna fel! Då kommer du dit du inte tänkt dig och får se sakar du inte visste fanns!